Många myndigheter, organisationer och människor som är intresserade av rovdjur deltar i förvaltningen och skyddandet av de stora rovdjuren. En rätt planerad jakt innebär också förvaltning och skydd av rovdjursstammarna.
Björnjakten har på sätt och vis upplevt en renässans i Finland. I och med att björnstammen ökat har allt fler jägare fått möjlighet att delta i björnjakt. Konsten att jaga björn har bevarats väl i östra och norra Finland. I resten av landet har det blivit ett avbrott i jakttraditionerna, som nu kompenseras genom utbildning av jägarna.
tis maj 15 09:56:00 2018
I Norra Karelen jagar man ställvis mer björn än älg. Björnen är ett betydande storvilt särskilt i Ilomants, Lieksa och Nurmes. Björnjaktssäsongen inleds den 20 augusti.
Många jägare har pirr i benen den 20 augusti. Sjöfågeljägarna är tvungna att vänta till tolvslaget, men för många björnjägare har säsongens kulminerat redan tidigare samma dag. Fågeljakten fortsätter långt in på hösten, björnjakten mer sällan.
Björnkvoterna fylls i allmänhet snabbt.
– För några år sedan fälldes alla kvoterade björnar på ett och ett halvt dygn i Ilomants, berättar Kalervo Timonen, jakt- och fiskeplanerare för Norra Karelen och Norra Savolax vid Forststyrelsen.
Ilomants är en av de kommuner i Norra Karelen där björnen flera höstar i rad jagats mer än älg. I övriga Finland är situationen oftast tvärtom. Till exempel för hösten 2017 beviljades inga älglicenser alls i Ilomants. Likaså var det 2016. Däremot beviljades tillstånd att fälla sammanlagt 22 björnar.
Förutom i Ilomants har björnjakten på senare år varit större än älgjakten i Lieksa och Nurmes. År 2016 jagades inga älgar i dessa kommuner, men björnar nog. Hösten 2017 jagade man emellertid även älg i Lieksa och Nurmes efter ett mellanår.
I Norra Karelen jagas björn också på statsägda marker. Enligt jakt- och fiskeplanerare Kalervo Timonen är ungefär 20 procent av landskapets areal statsägda skogar som förvaltas av Forststyrelsen. Norra Karelen är indelat i tio tillståndsområden för björnjakt.
Varje område omfattar också statens marker.
Jakten på björn grundar sig på artkännedom. Information och observationer om var djuren rör sig har samlats ända sedan våren för att man ska veta exakt var deras utbredningsområden är belägna. Den dag jaktsäsongen inleds börjar hundarna sitt arbete redan före gryningen. Allteftersom dagen ljusnar faller de första björnarna byte.
Björnjägare föredrar ett tämligen svalt väder utan regn. Om det är hett försvinner lukten av björn snabbt. Vid varmt väder blir också både hundarna och jägarna snabbare trötta.
Björnen, vargen, lodjuret och järven är viltarter. Om vilt stadgas i jaktlagen. Mer detaljerade stadganden finns i jaktförordningen, statsrådets förordning om dispenser som stadgas i jaktlagen samt i jord- och skogsbruksministeriets artspecifika förordningar.
Med förvaltningen vill man försäkra sig om att björnen förblir en permanent del av Finlands natur. Den grundläggande målsättningen i förvaltningen och skyddet av björnstammen är att bevara stammen på en gynnsam skyddsnivå.
I renskötselområdet kan man köpa tillstånd för björnjakt bl.a. per mobiltelefon. Annanstans behövs ett separat tillstånd och jägaren måste anmäla sig till en samlicens för björnjakt.
Björnen är Europas största rovdjur. Den är en allätare, som äter as och jagar stora hjortdjur. Under den snöiga tiden av året sover björnen vintersömn. Björnen är Finlands nationaldjur. Bland fornfinnarna var den fruktad, men också uppskattad och betraktades till och med som helig.
Möter man en björn blir den oftast överraskad, för björnen undviker människor om den kan. Det är alltid bäst att försöka vara lugn och dra sig undan i den riktning man kommit ifrån.
