I förvaltningsplanen presenteras både riktlinjer baserade på järvens biologi och på samhällsaspekter, enligt vilka järvstammen i Finland förvaltas systematiskt så att järven förblir en livskraftig del av vår natur. Förvaltningen av järvstammen styrs å ena sidan av skyldigheter enligt internationella avtal och naturdirektiv att uppnå en gynnsam skyddsnivå för järvstammen samt allmänna målsättningar i fråga om skydd av starkt hotad art och å andra sidan av samhällets socioekonomiska krav att minimera de skador järven orsakar.
Järvens stamförvaltningsområden
Utifrån levnadsvanor och utbredning kan man säga att vi i Finland har två sorters järvar. Trots den låga totalpopulationen är järven i Fjäll-Lappland där populationen är som tätast den mest betydande orsaken till skador på renar. Å andra sidan har skogsjärven som lever utanför renskötselområdet långsamt förökat sig och spritt sig till nya områden utan att orsaka skada eller störa människor.
I förvaltningen av järvstammen delas Finland in i tre storområden som är norra och östra renskötselområdet, övriga renskötselområdet och Skogs-Finland.
Målsättningen i norra och östra renskötselområdet är en stabil järvstam med jämn utbredning samt tryggande av kontakten till Skandinaviens och Rysslands populationer.
Målsättningen i övriga renskötselområdet är utbredning till nya revir. Järvarnas möjlighet att röra sig fritt mellan renskötselområdet och övriga Finland tryggas.
Järvstammen i Skogs-Finland får växa och breda ut sig naturligt till nya revir.
Centrala åtgärder strävar bl.a. till att stärka järvstammen utanför renskötselområdet, minska järvskadorna på ren och utveckla metoderna för uppföljning av järvstammen.