I Finland lever fyra stora landrovdjur som alla hör till olika familjer. Lodjuret hör till kattdjuren, vargen till hunddjuren, brunbjörnen till björndjuren och järven till mårddjuren.
Vargen (Canis lupus) är ett däggdjur som hör till hunddjuren. Biologiskt definierat är den av samma art som tamhunden. Vargen är det största av de vilda hunddjuren. Vargen är det mest sociala av de nordliga rovdjuren och lever helst i en flock bestående av en familj. Vargar kommunicerar genom hållning, tecken, miner, luktmarkeringar och ylande. Tvärtemot vad många tror ylar inte vargarna mer än vanligt vid fullmåne. Ylandet kan betyda att vargarna ska ut på jakt, vaktar sitt revir eller kallar på flocken.
tis feb. 18 19:59:00 2025
”Med dna kan man identifiera den specifika vargindividen och vargrevirets gränser och få reda på om det handlar om ett revirhävdande par eller en flock”, berättar Mia Valtonen, specialforskare vid Naturresursinstitutet som samordnar insamlingen av dna-prover.
”Vargobservationer och dna-resultat är nödvändiga för att vi ska kunna upprätta en tillförlitlig bild av situationen för det finska vargbeståndet”, säger Valtonen.
Utöver frivilliga samlas prover in av anställda på Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral. Dna-resultaten från tidigare år har samlats på en karta i tjänsten Luonnonvaratieto.luke.fi (luonnonvaratieto.luke.fi).
Ylande vargflock
Vargens spår är typiska för ett hunddjur. Det är mycket svårt att skilja mellan vargspår och spåren av en stor hund. Som hos hunddjur i allmänhet är spårstämplarna efter vargens framtassar (10-11 cm) större än efter baktassarna (9-10 cm). När man mäter vargens spårstämpel räknas klorna inte med.
Vargarna lever i permanenta par som vanligen fortplantar sig årligen. Vargflocken består oftast av en familj med ett par (s.k. alfapar) och deras ungar. Vargen rör sig under alla tider av dygnet, men i huvudsak i skymningen och på natten. Vargen är mycket uthållig och snabb. Den har väldigt skarp ...
Vargen är en köttätare. Tillgången på bytesdjur påverkar i hög grad vargens kost. Till födan hör sorkar, lämlar, harar, fåglar, hjortar, renar och älgar. Vargen jagar i huvudsak klövdjur, i barrträdsregionen vanligen älg, men på menyn finns också as och små däggdjur.
De största vargstammarna finns nära östgränsen, men vargarna har ökat i antal i västra Finland. Kringvandrande och också bosatta vargar kan förekomma i hela landet. Storleken på vargflockens revir beror på mängden föda och vargar i området. I Finland är den genomsnittliga årliga revirstorleken 700-9...
Förvaltningsplanen för Finlands vargstam från år 2005 var den första fastställda förvaltningsplanen. Den var också den första förvaltningsplanen som reviderades. Finlands viltcentral utarbetade i samarbete med Naturresursinstitutet en ny förvaltningsplan för Finlands vargstam, som godkändes i jord- ...
Finländarnas åsikter om vård och skydd av de stora rovdjuren är ibland kontroversiella. Med tanke på vården av björn-, varg- och lodjursstammarna har man gjort undersökningar för att utreda vad finländarna tycker om saken. Informationen samlades in via enkäter, intervjuer och öppna frågestunder. Res...
Vargspillning samlas in för dna-analyser från den 15 november till slutet av februari. Dna-analyserna avslöjar detaljer om vargarna som det inte går att få reda på genom någon annan metod.