Vargens föda och jakt

Vargens föda varierar mycket, särskilt på försommaren. Bytet kan bestå av älg men också av mindre djur som harar, gnagare och fåglar. Ungarna behöver föda dagligen. Mot hösten, när ungarna växer, blir jakten lättare och bytet består mer av stora djur, till exempel älgkalvar. Hela flocken deltar i födoanskaffningen och ungarna lär sig jaga.

Hur jagar vargen?

Vargen är som andra hunddjur en uthållig jägare, som i flock jagar bytesdjur betydligt större än den själv. Den naturliga jaktenheten är en flock, men vargen kan också ensam fälla en älg. På ett stort bytesdjur syns djupa sår efter hörntänderna i halsen och på baksidan av låren. 

Vargens jaktmetod varierar beroende på bytesdjur och den påverkas också av om bytet försöker försvara sig eller fly. Vargen anfaller ofta stora hjortdjur bakifrån, så att den är så långt från framklövarna som möjligt, men mindre djur anfaller den vanligen framifrån. Vargen dödar sitt byte genom att bita det i halsen. Den kan också bita stora bytesdjur i mulen. Mindre bytesdjur, som får, räv och bäver, kan vargen bita i ryggen. Vargens byte kan ha bitmärken runt om på kroppen. Avståndet mellan hörntänderna är 35-55 mm.

Vargen tycks ofta börja sitt ätande i bytets öppna sår. När flera vargar äter tillsammans är måltiden inte särskilt ordningsam. Vargen äter bytet helt och hållet och biter också sönder de stora benen. Ibland gömmer vargen sitt byte. Om vargarna inte störs blir det bara skinnbitar kvar också av ett stort bytesdjur. Det kan vara svårt att skilja mellan en vargs och en hunds sätt att döda och äta ett byte. Men vanligen biter en hund sitt byte på ett obestämt sätt runt kroppen och betten är inte lika kraftiga som vargbett.