Ansökningarna om dispens för stamvårdande vargjakt är behandlade
Finlands ViltcentralFinlands viltcentral har fattat fyra gynnsamma dispensbeslut som berättigar till stamvårdande jakt på 18 vargar.
Vargen (Canis lupus) är ett däggdjur som hör till hunddjuren. Biologiskt definierat är den av samma art som tamhunden. Vargen är det största av de vilda hunddjuren. Vargen är det mest sociala av de nordliga rovdjuren och lever helst i en flock bestående av en familj. Vargar kommunicerar genom hållning, tecken, miner, luktmarkeringar och ylande. Tvärtemot vad många tror ylar inte vargarna mer än vanligt vid fullmåne. Ylandet kan betyda att vargarna ska ut på jakt, vaktar sitt revir eller kallar på flocken.
tors juni 25 09:33:00 2020
– Antalet flockar hade ökat speciellt i västra Finland. I det västra stamförvaltningsområdet fanns med största sannolikhet 18 (16−21) flockar. Exempelvis i området Letala–Virmo–Pöytyä fanns tre stora flockar, säger forskningsprofessor Ilpo Kojola på Naturresursinstitutet.
Antalet vargpar var sannolikt 17 stycken (13−20). Av dem levde 15 (11−18) par på finskt territorium och två (1−3) par på vardera sidan av den östra riksgränsen.
Med vargflock avses en grupp på tre eller flera vargar som vanligtvis rör sig tillsammans och delar samma revir. Med vargpar avses två vargar som rör sig tillsammans och delar samma revir. Vintertid lever största delen av vargpopulationen i flockar eller par.
Det totala antalet revir var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Däremot hade det skett en förändring i vargens populationsstruktur. Jämfört med i fjol förekommer det fler flockar och färre par i reviren.
Enligt prognosmodellen förväntas vargpopulationen inte öka anmärkningsvärt fram till mars 2021. Det beror på att det totala antalet reproduktiva par och flockar är på samma nivå som på våren 2019.
I november år 2020 kommer det att finnas 57−71 vargrevir med 90 procents sannolikhet. I mars 2021 finns det enligt prognosen 42−69 revir kvar, av vilka 34−56 procent har revirmarkerande flockar.
Ylande vargflock
Vargens spår är typiska för ett hunddjur. Det är mycket svårt att skilja mellan vargspår och spåren av en stor hund. Som hos hunddjur i allmänhet är spårstämplarna efter vargens framtassar (10-11 cm) större än efter baktassarna (9-10 cm). När man mäter vargens spårstämpel räknas klorna inte med.
Vargarna lever i permanenta par som vanligen fortplantar sig årligen. Vargflocken består oftast av en familj med ett par (s.k. alfapar) och deras ungar. Vargen rör sig under alla tider av dygnet, men i huvudsak i skymningen och på natten. Vargen är mycket uthållig och snabb. Den har väldigt skarp ...
Vargen är en köttätare. Tillgången på bytesdjur påverkar i hög grad vargens kost. Till födan hör sorkar, lämlar, harar, fåglar, hjortar, renar och älgar. Vargen jagar i huvudsak klövdjur, i barrträdsregionen vanligen älg, men på menyn finns också as och små däggdjur.
De största vargstammarna finns nära östgränsen, men vargarna har ökat i antal i västra Finland. Kringvandrande och också bosatta vargar kan förekomma i hela landet. Storleken på vargflockens revir beror på mängden föda och vargar i området. I Finland är den genomsnittliga årliga revirstorleken 700-9...
Förvaltningsplanen för Finlands vargstam från år 2005 var den första fastställda förvaltningsplanen. Den var också den första förvaltningsplanen som reviderades. Finlands viltcentral utarbetade i samarbete med Naturresursinstitutet en ny förvaltningsplan för Finlands vargstam, som godkändes i jord- ...
Finländarnas åsikter om vård och skydd av de stora rovdjuren är ibland kontroversiella. Med tanke på vården av björn-, varg- och lodjursstammarna har man gjort undersökningar för att utreda vad finländarna tycker om saken. Informationen samlades in via enkäter, intervjuer och öppna frågestunder. Res...
Finlands viltcentral har fattat fyra gynnsamma dispensbeslut som berättigar till stamvårdande jakt på 18 vargar.