I Finland lever fyra stora landrovdjur som alla hör till olika familjer. Lodjuret hör till kattdjuren, vargen till hunddjuren, brunbjörnen till björndjuren och järven till mårddjuren.
Järven (Gulo gulo) är vårt största mårddjur. Järvens framtid är beroende av förekomsten av andra stora rovdjur, särskilt vargen, eftersom järven är en asätare. Järven söker i första hand efter något att äta, inte efter något att jaga.
På många språk har järven fått sitt namn utgående från sitt rykte som storätare. När järven hittar mat fyller den hastigt magen och slukar också stora köttbitar utan att tugga. Som jägare är järven klumpig, men i lämpliga snöförhållanden kan en järv döda flera renar eller skogsrenar på en gång. Detta är typiskt beteende för mårddjur. De dödar så att säga i reserv.
tis feb. 08 09:21:00 2022
Med stöd av de av Finland viltcentral beviljade dispenserna fälldes tre järvar under innevarande vinter. Två av dem fälldes i Hyrynsalmi och en i Enontekis. Samtliga var hanar.
Den av jord- och skogsbruksministeriet fastställda största tillåtna bytesmängden är liksom tidigare jaktår åtta järvar. I enlighet med ministeriets förordning kunde dispenser beviljas endast för det i förvaltningsplanen för järvstammen fastställda stamförvaltningsområdet som omfattar norra och östra renskötselområdet, i vilket största delen av de renskador som jäven orsakar inträffar.
År 2021 registrerades över 1 900 renskador orsakade av järv, vilket är 40 procent av samtliga ersatta renskador orsakade av stora rovdjur under fjolåret. I vinter har mängden skador varit större än ifjol vintras. Syftet med de skadebaserade dispenserna är att minska de särskilt allvarliga renskador som orsakas av järv.
Enligt Naturresursinstitutet uppskattade man att det i Finland i februari 2021 rörde sig sammanlagt 390–400 järvar, varav 160–170 på renskötselområdet. Arten har de senaste åren brett ut sig allt mer också söder om renskötselområdet, och järvobservationer görs numera också i landets sydligaste delar. Finlands järvstam har ökat så att den nu är ungefär tio gånger större än i början av 1990-talet. Ökningen av individantalet har de senaste tio åren varit kraftigare än tidigare.
Järvens spår känns igen på spårstämpelns storlek och ställning samt järvens speciella sätt att röra sig. Järven rör sig skuttande och lämnar då parspår, eller i galopp, vilket ger tassavtryck i en sned rad tre och tre. I järvens spårstämplar syns fem tår.
Järvens föda är ovanligt varierad. Födan inbegriper såväl smågnagare som hjortdjur stora som en vuxen ren.
Järven är en asätare. Den är en klumpig jägare jämfört med de andra stora rovdjuren, men på vintern kan den döda flera renar på en gång.
Järvbeståndet har vuxit med i genomsnitt cirka tio procent per år under de senaste tre årtiondena.
Förvaltningsplanen för järvstammen i Finland fastställdes år 2014. Planen avviker till sin uppbyggnad från de tidigare planerna. Den egentliga förvaltningsplanen omfattar bara målsättningarna och åtgärderna i förvaltningen av järvstammen. Som stöd för planen finns en separat publikation om bakgrunde...
Som medlemsland i Europeiska unionen beaktar Finland unionens lagstiftning i sitt beslutsfattande. EU:s direktiv överförs i den nationella lagstiftningen och berör därför alla enskilda aktörer. De stora rovdjurens ställning regleras av naturdirektivet, vars bestämmelser har integrerats i Finlands ja...
Finlands viltcentral beviljade skadebaserade dispenser för fångst av tre järvar i vinter. Två av dispenserna beviljades till ett dispensområde i Hyrynsalmi och Suomussalmi och en till Enontekis. Dessutom fattade viltcentralen beslut om avslag på tre dispensansökningar.