Järvens levnadsvanor och fortplantning
Järven hör till asätarna och är som jägare klumpig jämfört med de andra stora rovdjuren. Järvens jakt verkar lite obestämd. Järvens sätt att skaffa föda innebär att ständigt vara i rörelse och den kan vandra 20-40 km per dygn. Dess liv är på sätt och vis ett enda undersökande. Järven har inga naturliga fiender, men den undviker vargar.
Järv. Foto: Anttin Leinonen
Järven är nyfiken till sin natur
Järven undersöker ständigt hål och tuvor och klättrar lätt upp i ett träd om den känner lukten av något ätbart. Den är en skicklig klättrare och klättrar också upp i träd när den leker, blir rädd eller vill se sig omkring. Järven är i ständig rörelse och markerar sitt revir med avföring, urin och sekret från analkörtlarna. Järvarna vet var artfränderna rör sig och kan undvika sammandrabbningar, för järvar av samma kön tål inte varandra på sitt revir.
Fortplantning
Järvens brunsttid är i juni-juli. Järven har fördröjd fosterutveckling. Ungarna föds i mars-april i en lya som grävts i snön. Järven föder 2-4 ungar som följer mamman till hösten, ibland ända tills följande kull föds. Om järvhonan störs i sin lya flyttar hon ungarna till ett nytt ställe.
Föda och jakt
Järven är en asätare. Den är en klumpig jägare jämfört med de andra stora rovdjuren, men på vintern kan den döda flera renar på en gång.
Järvarnas förekomst
Järvbeståndet har vuxit med i genomsnitt cirka tio procent per år under de senaste tre årtiondena.