I Finland lever fyra stora landrovdjur
I Finland har vi fyra stora landrovdjur som alla hör till olika familjer. Lodjuret hör till kattdjuren, vargen till hunddjuren, brunbjörnen till björndjuren och järven till mårddjuren. De är klassificerade som stora rovdjur på grund av sin storlek och sina levnadsvanor. Ett stort rovdjur är ett rovdjur som befinner sig i toppen av näringskedjan. Som ekologiskt begrepp betyder rovdjur vilket som helst djur som skaffar sin föda genom att döda andra djur för att äta deras kött eller blod. Våra landlevande stora rovdjur hör till däggdjursordningen Carnivora. Deras tydligaste kännetecken jämfört med andra däggdjur är deras fyra rovtänder.
De stora rovdjurens betydelse
De stora rovdjuren är en värdefull del av den finska naturen. Ur naturens synvinkel är de stora rovdjuren en del av naturens regleringssystem, som håller ekosystemet i balans.
Under evolutionens gång har de stora rovdjurens uppgift i naturen blivit att reglera stammarna av stora växtätande däggdjur. Ofta är det svaga individer som blir deras byte, så de upprätthåller också arternas livskraft.
Också andra djurarter har nytta av de stora rovdjuren, särskilt asätarna. Mindre rovdjur som lever i samma områden som de stora rovdjuren äter upp det som blir över av de storas byten.
Till nytta för människan
I människokulturen har man alltid utnyttjat de stora rovdjuren på ett sätt som passat respektive tidsperiod. Förut gjorde man pälsar, kläder och täcken av rovdjurens skinn. De stora rovdjuren gav också immateriell nytta i och med att en man kunde höja sin sociala ställning genom att fälla en björn eller en varg. De stora rovdjuren var eftertraktade, fruktade och respekterade byten.
I dag utnyttjas de stora rovdjuren på annat sätt. De jagas fortfarande, men de är också eftertraktade som mål för kameran. De har stor dragningskraft inom turismen. Redan vetskapen om att det finns stora rovdjur i omgivningarna ger resenären spänning och en känsla av att miljön är äkta och autentisk.
Rovdjuren sysselsätter många, till exempel turismpersonal, naturfotografer, forskare, myndigheter och journalister. I och med att de stora rovdjuren blivit mer sällsynta har deras betydelse som dragplåster i djurparker ökat.
